Soommá

Allt är Maurers fel.. som vanligt förstås. JAg tycker att jag uppfyller min del av bloggandet med mina 1 inlägg i månaden. Vad hände med herr Maurer och hans nervösa 2 inlägg/natt varvat med ett gäng kommentarer? Kan man ta semester från en blogg? Nääe! Vad är du för en människa egentligen? Usch! Men eftersom jag är van vid bastards och deras slask, bryr jag mig inte så mycket.

Här är tex en bild på mig med två bastardsvärmare som har fått för sig att de kan kan använda min näsa som nån form av motell. Notera den oberörda, om än något äcklade, minen på min sommarherpesprydda mun!

I övrigt händer det en massa sommarrelaterade konstigheter nästan hela tiden, men kanske viktigare ändå är hur sommardemensen börjar ta över mer och mer av den vardagliga rutinen. Jag och Emelie (mitt snorkeltroll) lallar mest omkring och använder sommar som ett prefix till allt möjligt. Viktigt är att uttala sommar som ett lätt enfaldigt, men muntert barn från Blekinge; "soommá". Jag skriver exempelvis, just nu en sommarblogg med mitt sommartangentbord medan jag lyssnar på sommarbob sommardylan.

Det enda vettiga jag gjort den senaste tiden är att jag badat asamycket. Har oxå flitigt dokumenterat med sommarbrorsans undervattenshus till kameran. Har lyckats att både fota och filma flera sommarålar. :p

DEssutom har jag skaffat snorkelgrejer till Emelie för att hon oxå ska få ta del av den sommarfantastiska undervattensvärlden. Efter att hon insett att hon måste blåsa ut allt vatten ur snorkeln för att kunna andas luft, förvandlades hon till en liten säl och snorklade omkring bland stenarna en bra stund längre än vad jag pallade med.

Det här är det sjukaste jag har sett!! Jag kom dykandes i sommarfriden och sommarfröjden på botten utanför ön i Limhamn och skulle precis vända av uppåt för att andas när jag upptäcker dessa vadarbyxben som står rakt upp ur dyn. Aaaaah! ETT LIIIIK tänker jag men blir avbryten i min tanke av att jag ser en ål som ligger och gottar sig där bakom.. Lätt sommardement som jag är tappar jag totalt fokus och simmar förbi liket i ett försök att filma ålen, innan jag inser att jag för längesen konstaterat att jag behövde andas och tillslut återvänder till ytan. Dyker sen ner igen för att pilla (man måste alltid pilla)och ber till Gudrun Schyman att benen ska vara itappade vadarbyxor som på ett mystiskt sätt har fyllts av metangas från bottenslammet.. Givetvis hade benen ett fast sommarinnhåll och jag var ett nervvrak.. Efter några lugnande, makabra skämt från ett par ambulansmän jag hittade på stranden dök jag ner och snittade upp liket. Det visade sig att benen var gjorda av gummi och min gissning är att de är ett skämt för de många nya dykadepter som lär sig att dyka just där. Skitsommarkul!

Sommarnäbbmus